Subkulturens historia 1: Swingpjattar

A call for those who want to read my blog but not the Swedish language, use Google Chrome and Google translation .


Så då börjar vi vandra i Subkulturens korridoren och kliver in i dörren nummer 1 Swingpjattarnas dörr.

På 40-talet var det swingpjattarna som trädde in bland ungdomarna. Det var dom som startade den riktiga subkulturen bland ungdomarna i Sverige. På den tiden dröjde det innan nya trender nådde oss. Det fanns inte TV då och radion hade fullt upp med att rapportera från lillprinsens domäner på Haga eller från fångläger och flyktinggetton ute i Europa. Men tidningarna, framför allt SE, som var bildtidningen på modet, rapporterade i medryckande artiklar om det oerhörda, brottet mot allt vad kultur och förfining hette. Det var musiken och klädsen som var det som utmärkte dem och famför allt deras dans och levnadssätt utanför skolan.

 En swingpjatt klädde sig ungefär så här:

Stor kavaj, helst med två sprund, raka eller lite för korta samt snäva byxor, vita yllestrumpor, liten slipsknut och en hatt med stora brätten och stuk, samt i regel även (för den tiden) långt hår. Dessutom hörde det till att dom skulle verka blasé och ej skratta. Deras stora kavajer sågs som mycket provocerande då det rådde tygransonering under den tiden.

Olika dansställen de dansade på där det spelades Foxtrot, Boogie Woogie samt Dubbelbugg och Swing. Nalen: i Stockholm där de som sprang dit kallades för nalensnajdare. Som också är den mest kända klubb i Sverige. De fanns fler klubbar och dansställen i Sverige men de var mer i de fördålda för att de ställer sig utanför samhället snarare än gör uppror mot det. De vill egentligen inte ändra på samhället, de vänder samhället ryggen, och då speciellt den del av samhället där deras föräldrar finns i.

Musiken var framför allt Swing och de som spelade den sortens musik var:

Storband från swingens storhetstid på 30- och 40-talet

Count Baise

Duke Ellington

De sprang på dans på eftermidagar och de var nyktra de fanns på vissa ställen Te-dans där de hade en given kavaljer som de dansade med hela eftermiddagen  De kunde ha Te-dans på 1-3 eftermiddagar i veckan runt om i Sverige.

Här finns hela min artikel om detta ämne på nät tidningen BLASKAN

I morgon vandrar vi in i 50-talets dörr, vi ses då ! :-)